Man kan inte nog betona betydelsen av kalvens livsviktiga första måltid direkt efter födseln. Kalven får sin första immunitet endast från modersmjölken - även i naturen är det det första som kalven gör så snart den kan stå på sina ben, söka upp juvret och dricka mjölken.

Förutom denna naturliga aspekt bör man också tänka på att det i framtiden kommer att finnas allt färre läkemedel (i synnerhet antibiotika) som kan användas inom lantbruket. Därför är principen ”förebygg i stället för att läka” inte bara en etiskt korrekt inställning utan en nödvändig reaktion på begränsade behandlingsmöjigheter för kalvsjukdomar inom en nära framtid. En optimal immunitet hos kalvarna främjar deras hälsa och gör dem motståndskraftiga mot de smittämnen som de inte kan undvika. Mycket har sagts och skrivits om hur råmjölken bäst skall administreras och om utvecklingen av kalvens immunitet. Det finns inte mycket att tillägga där! Bara ett exempel: Godden et al 2019 : Colostrum Management for Dairy Calves.

Korrekt försörjning med råmjölk är grunden för alla övriga byggstenar i NativeCalfConcept. Därför vill vi sammanfatta de viktigaste punkterna inom råmjölksförsörjning här:

1.1. Bästa kvalitet: 50 g IgG/liter

1.1.1. Halt av immunglobuliner

Halten av immunglobuliner i råmjölken bör kontrolleras (med Brix-refraktometer) och dokumenteras. Vid en IgG-halt på 50 g/l (motsvarar Brix > 22 %) kan råmjölken användas som förstamåltid. Om kvaliteten är lägre bör man byta till bättre komjölk från ett upplagt förråd, eller säkerställa att minst 4 liter om dagen verkligen konsumeras (se 1.2.).

Transitmjölk, mjölken från den andra mjölkningen fram till den första leveransen till mejeriet, innehåller värdefulla komponenter såsom antikroppar och andra viktiga bioaktiva ämnen som har en positiv lokal inverkan på tarmen och som främjar utvecklingen av tarmludd och mikrobiom i tarmen. Den bör ges så länge som möjligt så att de värdefulla komponenterna kan främja en sund utveckling av tarmfloran.

Sedan bör man helst ge helmjölk. Helmjölken är optimalt avstämd till unga kalvars matsmältningsenzymer. Unga kalvar kan nämligen smälta endast förstklassigt kasein och mjölksocker. Enzymspektrat i löpmagen tillåter inte matsmältning av vegetabiliska proteiner och kolhydrater förrän vid en ålder på 4 till 5 veckor.

Som vi sade tidigare behöver kalvarna kasein och mjölksocker för en optimal utfodring de första 4 till 5 levnadsveckorna. Om man skall ge mjölkersättning i startfasen eftersom inte helmjölk kan användas, måste man välja den bästa kvaliteten och den högsta matsmältningsförmågan för unga kalvar. Det är inte alla mjölkersättningar som uppfyller dessa krav. Därför måste man noggrant kontrollera ingredienserna i valet av mjölkersättning. Eventuellt kan även mjölkersättningsleverantören lämna mer information, t.ex. om följande punkt:

Om man använder olika fodermedel, se ovan (helmjölk och mjölkersättning) måste övergången från ett foder till nästa vara så flytande som möjligt.

Ofta behöver matsmältningssystemet 5 till 10 dagars tid för anpassning till nya foder. När man ställer om från helmjölk till mjölkersättning, skall det ske långsamt.

Det är svårt med MjölkTaxi. Här görs i regel en blandning med samma sammansättning för alla kalvar. Långsamma övergångar för kalvarna är inte alltid möjlig.

Men med dryckesautomaten CalfExpert kan dessa övergångar realiseras mycket enkelt. Anpassningar görs också i foderkurvan. Mjölkförhållandet hos båda fodermedlen ändras dagligen.

Detta är möjligt även vid utfodring av två olika mjölkersättningar. En förstklassig mjölkersättningen för de unga kalvarna, och en mjölkersättning som är anpassad till avvänjningskalvarnas behov.

Mjölkdrycker skall utan undantag intas via nappar för att kalvens naturliga sugbehov skall tillfredsställas. Hinkdrycker utan nappar passar inte kalvens fysiologi och kan i värsta fall leda till att mjölken hamnar i våmmen.

Stora dryckesmängder på minst 10 till 12 l mjölk per dag främjar kalvarnas tillväxt. Det får på lång sikt positiva effekter på kalvens senare utveckling fram till mjölkavkastningen från den lakterande mjölkkon. Dessa rön har påvisats i många internationella undersökningar och bekräftas ofta i praxis.

Kalvarnas/kvigornas matsmältningssystem är fullt utvecklat först vid 4 till 6 månaders ålder. Först då motsvarar storleksförhållandena hos de olika magarna dem hos fullvuxna kor. Omvänt innebär det att kalvarna först vid denna ålder kan smälta rå- och kraftfoder ungefär lika bra som fullvuxna kor. Men det kan också innebära att kalvarna måste försörjas med mjölk för en obehindrad utveckling fram till denna ålder. Åtminstone till viss del.

Traditionellt avvänjs kalvar vid 8 till 10 veckors ålder från mjölken. I vissa länder tas mjölken bort även tidigare. Emellertid måste man tänka på att kalvarna först vid 4 till 5 veckors ålder börjar utveckla enzymer som kan bryta ned vegetabiliska proteiner och kolhydrater. Som beskrivs ovan, kan det ta ytterligare ett antal veckor tills att det unga djuret är helt oberoende av mjölkutfodringen i naturen. Om kalven avvänjs redan vid 8 till 10 veckor från mjölken är matsmältningssystemet ofta överansträngt och det uppstår ett s.k. avvänjningsstopp, då kalven inte längre växer i 1 till 2 veckors tid, eller t.o.m. tappar i vikt. Det visar att kalven vid denna ålder ännu inte helt kan ersätta energiförlusten från mjölken med vegetabiliska fodermedel. Det blir också dramatiskt för kalven om avvänjningen sker mycket abrupt, genom att t.ex. en hel måltid tas bort.

En annan effekt, såsom visas i nya granskningar, är en latent acidos som kalvarna kan exponeras för: genom borttagningen av mjölken känner kalven hunger och intar i regel större kraftfodermängder snabbt (något som ju faktiskt är målet för denna åtgärd). I våmmen uppstår en stor mängd kortkedjade fettsyror vid nedbrytningen av stärkelse, socker och kolhydrater; dessa syror kan ibland inte buffras av våmmen. Det kan leda till acidos i våmmen. Om fettsyrorna kommer ut i tarmen kan tjocktarmsacidos bli följden. (Neubauer et al 2020: Starch-Rich Diet Induced Rumen Acidosis and Hindgut Dysbiosis in Dairy Cows of Different Lactations)

I de flesta fall går detta under radarn och kalvarna lider av subklinisk acidos. Tarminflammationer och andra skador kan bli följden.

Men det betyder inte att vi faktiskt behöver ge mjölk i upp till 6 månader. Under rätta förutsättningar kan kalvarna vara avvanda helt från mjölken även tidigare. Vi rekommenderar därför att man vid ca 5 till 6 veckor börjar minska mjölkmängderna långsamt. Avvänjningsfasen kan då vara i ytterligare 6 till 7 veckor. Kalvarna vänjer sig långsamt vid intag av torrfoder, och får den mycket lättsmälta mjölken i ytterligare en tid.

Denna bloggartikel beskriver vad man ytterligare bör tänka på i planeringen av lämplig foderkurva.

8.1. Kraftfoderintag: faran med ett alltför tidigt och snabbt kraftfoderintag beskrivs under den senaste punkten. Till sist är ju målet för alla djurhållare att föda upp friska idisslare. Därför är det viktigt att erbjuda kalvarna rätt torrfoder, i synnerhet i avvänjningsfasen. Man måste då erbjuda kalvarna lättsmälta foderkomponenter som inte ger upphov till den beskrivna acidosen. Energileverantörer som majs och havre i kalvutfodringen är klart bättre lämpade än mycket snabbt tillgänglig vetestärkelse.

I vår bloggserie med tre artiklar går vi särskilt in på vad som gäller för kraftfoder. Här kommer du till den första serien.

I naturen separerar sig modern och den nyfödda kalven några dagar från hjorden efter födseln. Det skyddar den unga kalven och stärker dess band med modern. Senare i hjorden kan man se ytterligare en separation. Den gången är det kalvarna som separerar sig från korna i grupper med jämnåriga, och utforskar världen tillsammans.

Båda iakttagelserna beskriver väl hur en stressfri grupphållning av kalvar kan fungera på moderna mjölkgårdar.

1. Om separationen av ko och kalv är ett måste efter födseln, är det bra att låta kalven ha ett annat djur i närheten som det kan interagera med och bygga upp en social bindning till. I detta fallet visar kalven ofta inga tecken alls på separationsångest efter födseln. Här är smågrupper om 2 till 3 kalvar lämpliga. Separationsångesten är högre hos modern. Men om separationen sker först efter en eller två dagar, är ångesten större eftersom en starkare bindning redan har etablerats.
2. I gruppen måste kalvarna ha tillräckligt med utrymme att leka och hålla sig sysselsatta. Därför måste kalvarna ha skyddade områden för vila, sömn och lugn, ostörda platser för matintag och mycket fritt utrymme för obehindrad rörelse. Därvid bör åldersskillnaden inte vara alltför stor. Max. 2 veckors åldersskillnad är idealiskt. Det innebär att grupperna, beroende på gårdsstorlek, inte får vara alltför stora. Utrymmet för kalvarna bör vara mellan 2,5 och 4 m² per djur.

Men hållning i TwinHutches eller i smågrupper med upp till 5 kalvar uppvisar några svaga punkter eftersom den i regel baseras på hinkdryck. Om man vill beakta samtliga ovannämnda punkter runt naturlig dryck med skonsam foderväxling och många små portioner är användningen av en dryckesautomat så gott som given.

Hittills har det varit praxis att leda fram kalvarna till automaten först efter 2 till 3 veckor. Vid den tidpunkten placeras de i den större gruppen från enkel- eller twin-hyddan. Men det är mycket extrajobb förknippat med det eftersom kalvarna måste läras upp vid två olika dricksystem (först (napp-)hink, sedan dryckesstation).

Orienteringen mot kalvarnas verkliga, naturliga behov vad gäller näringsintag och social samverkan med andra kalvar i en artanpassad grupphållning erbjuder största möjliga djurvälfärd på en konventionellt driven mjölkgård.

Även de ekonomiska fördelarna för gården är uppenbara. Trots de ökade kostnaderna genom intensivare och längre utfodring av kalvarna blir det senare resultatet lägre kostnader (tack vare bättre hälsa, bättre produktivitet och längre livslängd) samt högre intäkter (tack vare högre mjölkavkastning fram till den 2:a laktationen).

Alltså: win-win för gårdsägaren och djuret!

För fullständighetens skull går vi in på de viktigaste punkterna före födseln - kalvens hälsa hänger ihop även med kons hälsa plus en välfungerande födselhantering.

A) Stressfri sinperiodhantering, så att fostret utveckas optimalt

Kalvens liv tar sin början inte med födseln utan redan när ägget befruktas. Även om fostret är optimalt skyddat i moderlivet kan hållningen och utfodringen av kon ha stor inverkan på kalvens utveckling både före och efter födseln (pre- och postnatalt).

1. Påverkan från utfodringen på fostrets utveckling: I sin-perioden har en utfodring av kon i två faser visat sig ha fördelar. 6 till 8 veckor före kalvningen ges en energisnål ranson för att undvika att kon blir fet och även undvika därmed förknippade födsloproblem för kalven och ämnesomsättningsproblem för kon. De sista tre veckorna växer fostret mycket kraftigt. Därför måste utfodringen av kon ändras. Här skall kon vänjas långsamt vid laktationsportionen igen.
2. Påverkan av stress på fosterutvecklingen: Undersökningar utförda av B. Dado-Sehn et al 2022 och Laporta et al 2017 visar att kalvar, vilkas mödrar led av värmestress under högdräktighetstiden, utvecklas sämre. Sämre immunförsvar och låg tillväxt kan bli följden. Därför är det viktigt att skydda även sin-kor mot hetta på sommaren.
3. Påverkan på råmjölkskvaliteten: påverkan från utfodringen av sin-kor på kolostrumkvaliteten är inte klart belagd. Ett stort mjölktillskott direkt efter födseln leder dock till en utspädning av modersmjölken. Modersmjölkmängder på mer än 10 l i den första mjölkningen har ofta en alltför låg IgG-koncentration.

En tillräcklig betakarotenförsörjning skall ha en positiv inverkan på kvaliteten. Vaccinationer av kon, t.ex. med RotaCorona, ökar visserligen inte andelen antikroppar men ger för en specifik anpassning av globulinerna till dessa smittämnen.

Även stress under sin-perioden påverkar kvaliteten på den första råmjölken nativt.

B) Födseladministration

Kalvens födsel innebär stora utmaningar för gårdsadministrationen. Den går inte att planera in i vardagssysslorna. Och födselns varaktighet och förlopp är helt omöjliga faktorer att beräkna.

Egentligen skall korna kalva ensamma och i de allra flesta fall är det också möjligt. Men ibland krävs det assistans, och då är klart definierade och inövade åtgärder till hjälp. Det finns många bra instruktioner, standardrutiner eller filmer på internet som rör en optimal administration under kalvningen. Som exempel i det tyskspråkiga området kan vi nämna den mycket åskådliga broschyren från dr Katharina Traulsen och dr Marion Tischer i samarbete med Boehringer Igelheim. Den mycket utförliga videokursen om födseladministration från ”Initiative Tierwohl“ är mycket populär.

För det engelskspråkiga området finns t.ex. information från Charles T. Estill „The calving process“ med stor detaljrikedom.

Vi skall därför inte gå djupare in på detta, utan överlåter detta fält till andra experter.