Ad-libitum! Och sedan?
16. Januar 2023 — Allmänt, Utfodring av kalvar, Kalvammor — #Avvänjning #Ad-libitum #CalfExpert #Energiförsörjning #Kalvhälsa #Kalvamma #Ökningar
Rätt avvänjningsstrategi efter intensiv kalvutfodring.
Det förs en livlig diskussion om ad-libitum-givor till kalvar. Fördelarna tycks uppenbara: mycket mjölk ger mycket mjölk! Om jag alltså ger kalvarna mycket mjölk att dricka, får det en positiv inverkan på den senare mjölkavkastningen hos kon. Denna effekt kallas ofta för metabolisk programmering.
Många gårdar tillämpar detta koncept på ett framgångsrikt sätt. Andra lyckas inte lika bra; man rapporterar att det är svårt att vänja kalvarna av med de stora mjölkmängderna. Kalvarna äter inte tillräckligt med kraftfoder eller tappar i tillväxt efter avvänjningen. De höga foderkostnader som den intensiva mjölkgivan medför är också en faktor.
Den ekonomiska aspekten kan snabbt motbevisas: om man bedömer foderkostnaderna utifrån den bättre tillväxten är kostnaderna per kg kroppsviktsökning vid intensivuppfödda kalvar ofta lägre.
Andra kritikpunkter såsom kraftfoderintag eller tillväxtstillestånd har granskats av Isabelle Kuhn i hennes masteruppsats. Hennes resultat presenteras i denna artikel.
Denna artikel handlar om
”Effekt av dryckestidslängd och avvänjningsmetod på beteenden och tillväxt hos uppfödningskalvar vid dryckesupptag ad-libitum”
Isabelle A. Kuhn, 2019
I försöket jämfördes två grupper med vardera 40 kvigkalvar.
”Försöksgruppen“ utfodrades vid dryckesautomat ad-libitum fram till en ålder av 35 dagar. Sedan avvandes de långsamt under 9 veckors tid, från 12 till 2 liter per dag. Det innebär att dessa kalvar var helt avvanda vid 14 veckors ålder.
”Kontrollgruppen“ utfodrades även den i 35 dagars tid vid dryckesautomat ad-libitum. Sedan avvandes dessa kalvar i 5 veckor kontinuerligt från 12 till 2 liter per dag. Vid 10 veckors ålder var de alltså helt avvanda från mjölken.
1. Energiupptagning och tillväxt
Utifrån följande kurva kan man tydligt se att kalvarna börjar äta mer kraftfoder så snart som mjölkmängden minskas. Man kan också se att under tiden före avvänjningen från mjölken – d.v.s. medan kalvarna har tillgång till mjölk ad-libitum – går det åt mycket lite kraftfoder. Här bekräftas alltså de negativa erfarenheter som vissa har gjort i praxis.
Emellertid är de iakttagelser intressanta som Isabelle Kuhn gjorde under avvänjningsperioden. Här tittar vi på två perioder: tiden från den 36:e till den 70:e dagen (blått) och tiden från den 70:e till den 98:e dagen (gult).
I den första avvänjningsfasen från dag 36 till dag 70 (i denna fas avvandes kontrollkalvarna helt från mjölken) visade kalvarna i försöksgruppen (långsam avvänjning) högre dagsökningar än kontrollgruppen (TGZ: 868,4 g vs. 770,3 g). I slutet av denna fas hade försöksdjuren en signifikant högre kroppsvikt på 80,7 kg jämfört med 77,7 kg. Det hade bl.a. att göra med att hela energiintaget med ersättning och kraftfoder var högre i försöksgruppen(27,6 MJ ME / dag vs. 23,7 MJ ME / dag).
Under den andra avvänjningsfasen från dag 70 till dag 98 fortsatte denna trend. Försökskalvarna hade högre dagsviktökning (1.194 g vs. 1.046 g) vid högre genomsnittligt energiintag (29,2 MJ ME vs. 22,7 MJ ME). På slutet var fördelen i kroppsvikt mycket signifikant med 111,9 kg vs. 105 kg. I slutet av försöket (2 veckor efter den slutliga avvänjningen av försöksgruppen) var försökskalvarna 148,5 kg tunga, medan kontrollgruppen hamnade på ”bara“ 137 kg. (se bild 2).
En intressant del i undersökningen är att kontrollkalvarna (tidig avvänjning) åt mer kilo kraftfoder per kilo kroppsvikt i hela avvänjningsfasen, än försökskalvarna (sen avvänjning). Emellertid kunde de inte realisera denna fördel i större tillväxt, eftersom smältningen av det fasta fodret tydligen är för låg under denna tid. Men försökskalvarna fick en fodermix med mjölk och torrfoder under tiden efter de 10 veckorna.
Andra undersökningar (DE PASSILLÉ, A. M. B. und RUSHEN, J. (2016)) visade liknande resultat. Författarna kunde även påvisa en kraftig spridning av den djurindividuella anpassningen av matsmältningen och slutligen även kalvarnas intag av kraftfoder i avvänjningsfasen.
En annan intressant studie genom Eckert et al har jämfört avvänjningspunkter på 6 och 8 veckor och man kunde se att de tidigare avvanda kalvarna uppvisade mindre dagstillväxt än de kalvar som avvandes 2 veckor senare. Till skillnad från det här beskrivna försöket genom I. Kuhn avvandes kalvarna med ett steg om 50 % under en vecka så att de inte kunde vänja sig långsamt vid intag av kraftfoder.
Av energikurvorna ovan framgår det också att kalvarna faller ned i ett ”energihål” under och efter avvänjningen eftersom det ökande KF-intaget inte kan kompensera för energiförlusten av mjölken. Denna brist blir klart större vid kalvar som avvants tidigt. Det tar sig också uttryck i kalvarnas kroppsvikt. De tidigt avvanda kalvarna visar ett tydligt ”tillväxtavbrott” (bild 5)
2. Kalvarnas beteenden
Isabelle Kuhn har iakttagit kalvarnas beteenden under de olika faserna.
Idissling
Hon såg att kalvarna började idissla redan från den 2:a levnadsveckan. Idisslingsaktiviteten ökade med tilltagande ålder, men skiljde sig inte åt mellan de båda drycksplanerna. Om man dessutom tar hänsyn till det låga intaget av kraftfoder fram till avvänjningen av kalvarna kan deras idissling inte vara någon indikator för hur mogna de är för avvänjning.
Liggbeteende
Liggbeteendet skiljde sig inte åt mellan de båda grupperna. Även om andra undersökningar har visat att kalvar som får mindre mjölk har högre aktivitetskvoter, verkar skillnaden kunna förklaras främst med deras varierande ålder. Här verkar det finnas behov av ytterligare undersökningar.
Lekbeteende
Lekande kalvar mår bra, vilket är den gängse uppfattningen. Därför beaktades även denna aspekt. I föreliggande försök såg man ingen signifikant skillnad i lekbeteendet mellan de båda grupperna. Man kan alltså inte härleda någon skillnad i de båda avvänjningsprogrammen vad gäller kalvarnas välbefinnande.
Beteende vid dryckesautomaten
Allmänt anser man att en hög besöksfrevens tyder på en undermedveten hungerkänsla hos kalvarna. Kalvar som besöker dryckesstationen sällan, verkar trots det vara tillräckligt mätta.
I det aktuella försöket besökte kalvarna stationerna i snitt 5,7 gånger under ad-libitum-fasen. Andelen besök utan behörighet låg på endast 2 %, tack vare den höga fodermängden på 12 liter om dagen. Under avvänjningen ökar besöksandelen ”utan behörighet” som förväntat. De kalvar som avvants tidigare hade 6,9 besök ”utan behörighet” under avvänjningsfasen, medan senare avvanda kalvar låg på endast 5,8 besök ”utan behörighet”.
Man kan då sluta sig till att de kalvar som avvants sent var mindre hungriga än de som avvants tidigt.
3. Slutsatser
Generellt visar det sig att en ad libitum-fas på fem veckor med anslutande, långsam avvänjning är positiv för kalvarnas utveckling.
En längre avvänjningsfas bör därför tillämpas av följande skäl:
- Större dagliga ökningar vid kalvar som avvants senare
- Bättre anpassning till matsmältningen av kraftfoder och bättre energiutnyttjande
- Undvikande av tillväxtnedgång efter avvänjning
- Minskad hungerkänsla hos kalvar med lång avvänjningsplan och därigenom bättre djurhälsa
Andra fördelar som inte har dokumenterats i det föreliggande arbetet från Isabelle Kuhn men som påvisats genom det allmänna kunskapsläget för utfodring ad libitum, är:
- Bättre kalvhälsa
- Tidigare köns- och betäckningsmognad
- Tidigare ålder för första kalven
- Lägre uppfödningskostnader i kviguppfödningen (dessa kompenserar för de högre foderkostnaderna i den intensiva mjölkutfodringen i regel före den första kalvningen)
- Bättre resultat under den första digivningen
- Längre livslängd och bättre livslängdsresultat
4. Implementering i praxis med produkter från Holm & Laue
Föreliggande resultat visar att en långsam avvänjning av kalvarna från mjölken i CalfExpert dryckesautomat eller via SmartID-funktionen i MjölkTaxi kompletterar ad-libitum-givan under de första levnadsveckorna på ett idealiskt sätt. De fördelar som uppnås med den metaboliska programmeringen av kalvarna bibehålls och förstärks ytterligare vid en god hantering.
Men utan tekniska hjälpmedel kan lantbrukarna inte minska mjölkmängden varje dag under flera veckors tid, i små, fåtaliga 100ml-steg. Här är modern dryckesteknik till hjälp, och erbjuder goda möjligheter till djurkontroll av enskilda kalvar, även i större besättningar, med hjälp av individuella möjligheter till utvärdering av beteendet vid dryckesautomaten.
Därför rekommenderar Holm & Laue:
- vecka: modersmjölk ad libitum
- fram till 4:e/5:e veckan: ad libitum helmjölk eller förstklassig MAT med ca 14–15 % TS
- fram till 12:e/14:e veckan: långsam avvänjning vid CalfExpert dryckesautomat eller med SmartID i MjölkTaxi
Hur man kan realisera dessa rekommendationer i en praxisinriktad dryckesplan beskrivs i bloggposten ”Du är vad du äter! – Näringsplanering för kalvar.”.
2. Försöksdjurens biomasseutveckling
6. Kalvbesök vid dryckesautomaten ”med och utan behörighet”